Hur gick det då? Jo, att vara hemma med pappa funkade ganska bra men Tindra var lite kinkig och ganska klängig. Om det beror på nya rutiner eller på förkylningen är svårt att säga. Hon mår verkligen inget vidare just nu vår pärla.
Näsan rinner konstant och hostan vill inte ge med sig.
Trots förkylning, hosta och kräkningar fyrar hon av sina underbara leenden med jämna mellanrum.
Feber har hon tack och lov inte längre men hostan är eländig. Ännu en gång vaknade hon upp mitt i natten och hostade hysteriskt tills hon kräktes i sin säng. Tvättmaskinen har gått på högvarv med sängkläder och spjälskydd.
Andra spjälskyddet på lika många dagar som gått åt.
Vi tycker så synd om henne när hon vaknar mitt i natten och mår så dåligt. När hon kräkt färdigt och vi badat eller tvättat av henne får hon sova hos oss istället varje natt.
Även om hon är lite hängig och klängig så leker hon på ändå. Pappa måste hålla sig precis intill annars blir hon ledsen.
Jodå, man kan leka fast man är sjuk.
Va trist. Inga fler leksaker kvar att röja ut där inne i bokhyllan.
Från att leka med den gamla stereon som är så spännande med alla lampor och sin musik...
Till nästa spännande sak (vattenfallet) som Tindra antagligen vet att hon inte får röra.
Ingen som ser mig väl? Oj, pappa har koll på mig, det var ju inte bra!
Pappa hade ringt och bokat tid hos vårdcentralen pga Tindras envisa hostande och eftersom det blev en tid på kvällen bestämde vi oss för att åka till vårdcentralen tillsammans.
Läkarbesök för Tindra.
Läkaren tittade i halsen på Tindra och konstaterade att hon var lite svullen och sen lyssnade han på andningen som tydligen lät bra. Sen frågade han om vi ville ha hostmedicin till henne och ja, det tyckte vi var lika bra. Han skrev ut ett elektroniskt recept och allt var klart på några minuter. Vi begav oss direkt från vårdcentralen till Jägersro center för att hämta ut medicinen på apoteket. Vi blev ganska snopna när de berättade för oss på apoteket att det inte fanns något recept. Vi tänkte att det väl var problem med nätverket och att det kanske var försenat så vi gick in och handlade på Coop innan vi återvände till apoteket. Där fanns dock fortfarande inget recept så vi fick skynda oss tillbaka till vårdcentralen. Läkaren lovade att han hade kommit ihåg att skicka men skickade ett nytt ändå. Vi åkte tillbaka till apoteket bara för att än en gång få höra att det inte fanns något recept i Tindras eller våra namn. Vi provade då ett annat apotek på samma köpcentrum men inte heller där fanns något recept. Vi fick åka till vårdcentralen en tredje gång precis innan de stängde och den här gången fick doktorn skriva ut ett gammalt hederligt recept på papper. Ibland är gammaldags bra. Äntligen kunde vi hämta ut hostmedicinen till Tindra.



























































